Skriver om psykisk ohälsa och kommer att beröra ämnen som:
Stress, Ångest/panikångest, Sömnproblem, Oro, Depression, Ätstörningar, Självskadebeteende och utbrändhet.
Mycket av det jag skriver är självupplevt men ibland inhämtar jag information och inspiration från andra källor.
Jag lägger även ut tips på självhjälp genom: läsning, övningar, tips på appar, tester, facebookgrupper, mm.
Jag följer även hur dessa ämnen lyfts i olika sammanhang i media och andra publiceringar och kommer att dela det jag finner intressant och läsvärt.
Det jag skriver kan både upplevas som positivt och negativt. Jag kan många gånger skriva i affekt men det är då jag har störst behov av att få mina tankar och känslor ur mig.
Ställ gärna frågor i kommentarsfältet.
Det är så himla tråkigt att man känner så när man går till de som ska hjälpa en med ens problem. Delvis tänker jag dock att det kan bero på att patienten själv är osäker och har det ingående i sin diagnos att känna sig till besvär, den första personen i Metros artikel berättar ju verkligen att hon fick en KÄNSLA av att vara till besvär, inte om några konkreta exempel där personalen inom vården faktiskt uttryckte sig på ett sådant sätt.
De andra historierna handlar mer om faktiskt beteende från personalen, så jag har lättare att se dem som underlag för påståendet att psykvården har blivit sämre. Sen måste jag tillägga att även om det skulle vara så att en del patienter bara inbillar sig, betyder det inte att jag anser att personalen alltid handlar felfritt för vissa inom personalen är verkligen experter på att trigga känslor av att vara besvärlig och otillräcklig, och sedan skylla ifrån sig på att det ingår i patientens sjukdomsbild att känna sig i vägen. Och det handlar inte alltid om ord, utan kan vara blickar, suckar och en sorts slapphet i behandlingen. Det är verkligen väldigt viktigt att personalen är tillmötesgående och trevliga, inte bara verbalt utan även vad gäller kroppsspråket. Jag vet inte om man får lära sig detta på utbildningarna som krävs för att jobba inom vården, men det borde man ju? Kanske handlar det om att personalen är stressad p.g.a. resursbrist och att de med tiden glömmer bort empati och bemötande? Man kanske skulle satsa mer resurser på vården, och dessutom se till att redan befintlig personal regelbundet får gå utbildningar i patientbemötande.
1 kommentarer
Lili
15 Apr 2016 14:38
Det är så himla tråkigt att man känner så när man går till de som ska hjälpa en med ens problem. Delvis tänker jag dock att det kan bero på att patienten själv är osäker och har det ingående i sin diagnos att känna sig till besvär, den första personen i Metros artikel berättar ju verkligen att hon fick en KÄNSLA av att vara till besvär, inte om några konkreta exempel där personalen inom vården faktiskt uttryckte sig på ett sådant sätt.
De andra historierna handlar mer om faktiskt beteende från personalen, så jag har lättare att se dem som underlag för påståendet att psykvården har blivit sämre. Sen måste jag tillägga att även om det skulle vara så att en del patienter bara inbillar sig, betyder det inte att jag anser att personalen alltid handlar felfritt för vissa inom personalen är verkligen experter på att trigga känslor av att vara besvärlig och otillräcklig, och sedan skylla ifrån sig på att det ingår i patientens sjukdomsbild att känna sig i vägen. Och det handlar inte alltid om ord, utan kan vara blickar, suckar och en sorts slapphet i behandlingen. Det är verkligen väldigt viktigt att personalen är tillmötesgående och trevliga, inte bara verbalt utan även vad gäller kroppsspråket. Jag vet inte om man får lära sig detta på utbildningarna som krävs för att jobba inom vården, men det borde man ju? Kanske handlar det om att personalen är stressad p.g.a. resursbrist och att de med tiden glömmer bort empati och bemötande? Man kanske skulle satsa mer resurser på vården, och dessutom se till att redan befintlig personal regelbundet får gå utbildningar i patientbemötande.
Kommentera